Innehåll
Telefonen patenterades ursprungligen av den skotska uppfinnaren Alexander Graham Bell 1867. Även om framstegen inom elektronik, såsom uppfinningen av transistorn 1947, har gjort det möjligt för telefonen att bli lättare, mer kompakt och mer sofistikerad genom åren, dess grundläggande design har inte förändrats på mer än 100 år.
Sändare
En telefon innehåller en sändare och en mottagare, var och en ansluten till basenheten med hjälp av separata ledningar. Sändaren är en mikrofon i den del av enheten där en person pratar. Mikrofonen omvandlar vibrationer i luften eller ljudvågor som skapas av högtalarens röst till en elektrisk ström som blir ljudsignalen.Inuti mikrofonen vibrerar ett membran - ursprungligen av ett tunt lager kol, men nyligen av plast - fram och tillbaka, vilket gör att små spänningsvariationer förstärks för överföring över telefonlinjen. .
Mottagare
Mottagaren fungerar effektivt som sändare i omvänd ordning och omvandlar flytande elektrisk ström till hörbara ljudvågor. Mottagaren består av en permanentmagnet, insvept i spolar av tunn isolerad tråd och ett membran. Variationer i den elektriska strömmen som strömmar genom spolarna varierar permanentmagnetens attraktion mot membranet, vilket får den att vibrera fram och tillbaka och producerar ljudvågor.
Uppringare
Uppringaren är den del av telefonen som används för att ringa numret som användaren vill ringa. Uppringare kan vara roterande eller vanligtvis knappar. Den traditionella roterande uppringaren använder anslutningens rotation mot fjäderns spänning för att öppna och stänga en omkopplare, vilket orsakar impulser från likströmsflödet till växeln. Knapparna å andra sidan producerar en dubbelsignal - med en hög och en låg frekvens - specifik för varje knapp som trycks ned.
klocka
Klockan är den del av telefonen som avger en hörbar ringning eller ton för att varna användaren om ett inkommande samtal. Klockorna kan vara mekaniska eller elektroniska, men båda svarar på ingångspulser på 20 hertz, 75 volt växelström, från växeln. En elektrisk anordning som kallas kondensator förhindrar likström från att passera genom ringsignalen när telefonen lyfts från kroken.
Lokal anti-effektkrets (sidoton)
Lokal effekt är den term som används för ljudet av högtalarens röst, som återges av telefonmottagaren. Dessa enheter använder därför en speciell krets, känd som en lokal anti-effektkrets, som inkluderar en transformator för att dela sändarsignalen i två. Transformatorn är en elektrisk anordning som består av två lindningar i samma kärna. De delade signalerna är ur fas, så de avbryter nästan varandra helt när de når mottagarkretsen.