Innehåll
Vid första anblicken kan teriyaki och sojasås se likadana ut, även om de är lite annorlunda. Båda är från asiatiska rätter. Sojasås har flera variationer runt om i världen, medan teriyaki och den homonyma matlagningstekniken är typiska för det japanska köket.
Ursprung
Spåra sitt ursprung fram till för cirka 3000 år sedan härrör sojasås från jiang, en maträtt baserad på fisk och salt som bevarats i en skarp vätska under en period av tre månader. Köttet i jiang ersattes senare av en baljväxter, soja. Kineserna skapade en typ av sojasås genom att tillsätta vetemjöl och jäst till sojabönorna, jästa i en saltbaserad vätska. Japansk term som betyder "sirap att grilla", teriyaki har sitt ursprung som en metod för att grilla eller rosta fisk och kött, särskilt kyckling, lamm och nötkött, i en vätska. Såsen som användes i denna process blev känd som teriyakisås.
Identifiering
Den sojasås som normalt används i Brasilien har en mörk färg och flytande konsistens. Men i sitt ursprungliga tillstånd har den ett tydligare och mer ogenomskinligt utseende. Teriyakisåsens tjocklek och färg varierar beroende på recept eller produkt. Tillsatsen av grönsaker och andra ingredienser, som honung, kan göra det lättare och få en orange eller koppar nyans. Dessa tillsatser fungerar också som förtjockningsmedel.
Användningar
Terrykisås fungerar som en marinad, ger smak och mjölkar köttet. Den används också för att vattna mat och som en kompletterande sås. Huvudsakligen används som kryddor, sojasås är mer en tillsats än en huvudingrediens.
Smak
Sojasås har en salt och söt smak. Vete eller ris (som i japansk jäsning) ger produkten en något söt smak. Indonesiens sojasås har två olika sorter: söt kecap på grund av tillsats av brunt socker och asin kecap, som är salt. Naturligt söt teriyakisås innehåller sojasås. Japansk skull eller mirin - ett sött risvin -, vanligtvis i kombination med socker eller honung, ger såsen en sirapaktig smak. Andra grönsaker och kryddor, som ingefära och vitlök, bidrar till den salta touchen av teriyaki.